Vägarna säger att det är dags.

Och tiden försvann. Snabbare än snabbast. Och jag har hållit igång som en liten råtta i ett ekorrhjul. Men man får härda. Livet är kort, och trötthet kan bekämpas med kaffe. För jag har jobbat på som fan och kaffet är nyckeln till långa dagar. Och i torsdags var det 5års jubileum på Lounge(s) och jag och mitt glada gäng var där och drack härligt rosé. Vi hade även inbjudningar till det nya mystiska barhänget Orgia. Uppståndelsen kring stället var verkligen överdrivet eftersom det är minimalt. Men det var bara så snyggt där, med glittriga väggar och tribemönster, minitv på toan, den röda plyschsoffan i mysrummet, juvelerna som hängde från taket och världens godaste drink. Natten blev senare än planerat, och dagen efter var det dags för jobb igen. Någon använde ordet partyprissa och jag hällde i mig kaffe som en galning när ingen såg. Och vi har haft kärt besök i helgen och igår lyckades jag till och med plugga. Planerna för nästa helg är redan gjorda, för äntligen får jag träffa mina underbara. Och vi ska sjunga med till Timbuktu. Idag bär mig vägarna till Gävle där jag ska spendera de kommande tre veckorna. Och därefter är det dags för utlandet, i en hel månad. Jag packar strandkläderna och partylinnena redan nu, och det pirrar. Det kommer bli så bra. Även om jag lätt får Gbgabstinens. Och I will be back. Men nu är det juli, med allt vad det innebär.